9 små trasdockor

Jag är svag för animerad film. Det finns något härligt okomplicerat med dem som jag lätt uppskattar. På senare tiden har det dock kommit massor av animerad film som egentligen inte har någon direkt mening med sin existens mer än att visa upp just animationer. Jag är också svag för postapokalyptisk science-fiction. Inte alls för att den brukar vara speciellt lättsmält men kanske för att livet efter katastrofen är så pass annorlunda och eftersom fantasin får fritt spelrum hos författarna.
Så om man tar och blandar det här två olika genrerna så borde resultatet bli intressant, eller hur? Och faktiskt, det blir det. 9 är en film som utspelar sig i en alternativ framtid. Eller kanske i en alternativ nutid eller närliggande tid i alla fall. Om man tar skräcken för maskinerna på allvar och låter dem revoltera mot sina skapare så kan man nästan räkna med att maskinerna vinner. Det är också precis det som händer i den här filmen. Kvar blir endast några trasdockor som försöker överleva i en värld som inte är barnanpassad alls.

Trasdockornas kamp för överlevnad







Som ni nog förstår så är det ingen lätt värld som trasdockorna lever i. Dem var få redan från början och med tiden har dom blivit ännu färre så under ledning av 1 (dem heter sitt tillverkningsnummer, man förstår grejen under filmens gång) så gömmer sig våra vänner undan maskinerna ihop om att maskinerna ska försvinna. Enda till den dagen då 9 vaknar till till liv och får se 2 bli bortförd av en kattliknande maskin. Det här är början till slutet och nu gäller det att rädda sina vänner och att bli av med maskinerna för gott. En ganska orättvis kamp kan tyckas men våra trasdockor är modigare än dem ser ut.
Det här är ingen barnfilm i stil med På andra sidan häcken eller liknande. Känslan är mer Terminator än Hitta Nemo och även om jag diggade Terminator när jag var yngre så tror jag nog att det yngsta bör vänta med att se den här filmen. Att Tim Burton varit med varit med som producent märks inte speciellt mycket utan det är helt och hållet Shane Ackers verk som vi får se på. Jag har aldrig sett någonting av honom förut (om han ens har gjort något förut?) men om han gör fler filmer ska jag hålla ögonen öppna för den här filmen var klart intressant även om den stundtals kändes lite seg och omotiverad.

Betyg: 7/10

+ / -

+ En annorlunda animerad film som inte försöker vara super sockersöt. Intressant handling.

- Lite omotiverat emellanåt då handlingen drar sig fram långsamt.