Vi börjar det här med ett stort erkännande. Jag älskade det första 3 Prince of Persia spelen. Riktigt mycket. Man skulle kunna säga att det var Sands of Time som fick mig att faktiskt börja spela TV-spel igen på allvar. Uppföljarna var inte dåliga och även om inget spel nådde upp i samma klass som Sands of Time så var dem riktigt bra. Så när Ubisoft ska tillbaka till rötterna efter ett fristående Prince of Persia spel så var det till Sands of time dem ville. The Forgotten sands släpps nästan samtidigt som filmatiseringen av Sands of time och UbiSoft hoppas väl kunna sälja lite fler spel med tanke på filmen. Men spelet är inget linsensspel och helt fristående från filmen (förutom då att spelet är en uppföljare till Sands of time vilket filmen bygger på).

The Forgotten Sands utspelar sig efter Sands of time och före Warrior Within och ska förklara en del om varför våran härliga prins blev så bitter. Man lyckas inte. Hur mycket Ubisoft än försöker att få tillbaka den unika stämningen som det första spelet hade så lyckas man inte. Storyn är faktiskt ganska ointressant och att man spelar vidare har inte mycket med den att göra. Istället är det spelmekaniken som får mig att fortsätta. För det som Ubisoft glömde i det fristående spelet, som kort och gott heter Prince of Persia, var att spelkontrollen till det tidigare spelen var perfekt. Prinsen kunde röra sig som en akrobat och det krävdes en del av oss som spelare att få det att flyta. Den kontrollen är tillbaka i det här spelet och med lite nya utmaningen såsom att med tidens hjälp göra vatten till is så öppnar det upp för många underbara plattformsmoment. Kontrollen är spelets stora behållning helt enkelt.


Spelets grafik är ett kapitel i säg. Det här är nämligen samma studio som givit oss Assassins Cread och Splinter Cell och för att inte nämna det gamla spelen i samma serie. Det borde verkligen veta vad det sysslar med när det gäller grafik och design alltså. Och ibland syns det också. Men prinsen själv är fruktansvärd ful och fienderna är inte bara dem också fula, utan väldigt många och onödiga. Tack och lov så är det plattformshoppandet som står i fokus och eftersom det är bättre än mycket annat så förlåter jag en del. Men Ubisoft har inte förvaltat arvet riktigt som dem borde. Enligt mig hade dem gärna fått behålla den underbara grafiska utseendet från det förra spelet och parat ihop det två spelen. Kanske i en riktig remake av Sands of Time. Det skulle kunna bli grejer det.